they forget my name
Du vill bli ihågkommen. Det är ett faktum, och jag kanske inte ens känner dig.
Jag vill också bli ihågkommen.
Men jag har kommit på att jag nte behöver bli som Jackson, Da Vinci och grabbarna. Det räcker med att jag förändrar något. Gör så att något blir på ett särskilt sätt så att människor tänker att "Vad coolt att det är så!" eller "Varför är det så?" eller att "Det är så.".
Jag kan bli som en av mina största kärlekar. Teater.
Ett manus kanske sparas, men föreställningen kommer inte tillbaka.
Däremot förändrar den framtida framtida pjäser. Och den inspiererar och provocerar hjärnor så att de kanske skapar något. En förändring till synes utan ursprung.
Så vill jag bli.
Jag vill gärna vara ett fotografi.
Ni vet.
Ett sådant som någon undrar över om 140 år.l
